konstaterar jag när jag  kör förbi Jarlabankes bro och ser att
jordgubbsståndet är borta. Hur många gånger stannade jag och
köpte jordgubbar av den söta unga killen med en vers tatuerad
på kroppen? Jordgubbståndet var där faktisk en bit in i september
fast de sålde även hallon och blåbär. På slutet var det mest hans
farsa som stod där och jordgubbarna fanns inte längre så då
slutade jag att åka in där.
Nu känns det tomt att åka förbi.