Och plötsligt är det afton.

Min sons far fyller 70 år idag och jag kan inte nå honom för att gratulera. Ibland händer saker som gör att kontakten bryts och det är svårt när det inte går att återta kontakten igen. Vi människor krånglar till det för oss och vi skjuter saker framför oss (jag själv är ett bra exempel på det) och tänker att det där tar vi längre fram. Någon gång i framtiden tar vi kontakt igen. Sen flyger tiden och datumen hinner i fatt och man inser att nu är dagen där och man hann inte. Och plötsligt är det afton. Denna överskrift i en krönika som handlade om att inte skjuta upp något att ta tillfällen när de kommer, att inte välja bort kärleken när den kommer i livet, denna krönika läste min sons far och jag långt före min son var tilltänkt och vi tyckte detta var läsvärt och så sant. Men åren gick och det bleknade bort och när problemen dök upp tog vi inte tag i det på en gång utan vi lät åren gå. Till min son: Ta denna överskrift med dig framöver och tänk på den ibland och vad de orden innehåller och betyder. "Och plötsligt är det afton" Till min sons far: Gratulerar så mycket med dagen, jag hoppas den blev fin. Du kommer nog inte att läsa detta så i morgon letar jag fram din nya mail adress jag fick av vår gemensamme vän Ben och skickar en gratulation till dig, en dag för sent. Men bättre en dag för sent än aldrig.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0