Nu när Kasper på ålderns höst inte orkar ta så långa kvällsrundor,
blir det oftast Runslingan ner till Förskolan och tillbaka på gångvägen.
Jag kommer i håg första gången jag gick gångvägen för precis 13 år
sedan.  Det är så lummigt och grönt på sommaren.
På denna kvällsrunda passerar vi villor och radhus där klasskamrater
till Magnus bor. Ja föräldrarna bor kvar men ungarna är bortflugna.
I kväll gick vi förbi Amo och Sebastians hus, fina kompisar till Magnus.
De var ofta hemma hos oss med många andra ungar och höll till på
Magnus rum. Den tiden känns så fjärran och långt borta.  
Nu är de vuxna med egna liv.

Det är istället Marline och hennes kompisar så far omkring mellan
husen. Än så länge. de har ett år kvar i gymnasiet och tar även de
snart klivet ut i världen. då blir det fler nostalgipromenader.
Frågan är då om Kasper är med eller det är jag som går ensam
och minns.

Det gäller att ta vara på livet här och nu.