Pinsamt på banken.

Efter 30 år med samma bank bytte jag till annan bank när jag fick ett bra erbjudande 
med bättre ränta på lånen. Det visade sig att jag var tvingad att ha ett lån kvar i den
gmala banken som skulle vara för dyrt att lösa. För att fixa hur jag skall betala var jag
tvungen att åka till banken och fixa detta. Killen bak kassan var lite osäker hur han skulle
göra så han bad om hjälp. Ja hjälp där kom min bankkvinna från den tid det fortfarande
fanns ett kontor i Kyrkbyn. Hon tittade konstigt på mig när hon fick klart för sig att det
ända jag hade kvar var detta lån, men hon sa inget. Jag kände mig som den största
svikaren när jag tänkte tillbaka hur hygglig banken var på nittiotalet när jag hade skilt mig
och jag skulle köpa nytt hus. Jag var arbetslös när jag äntligen hade hittat ett hus  i Kyrkbyn
och min dåvarande bankkvinna i Vallentun sa att det var helt ok med lån fast jag inte hade
arbete.  Hon sa att hon var säker på att jag skulle få jobb snart och hon fick rätt så allt löste
sig. Killen i kassan var dock mer nyfiken och frågade varför jag bytte efter så många år.
Jag skämdes väl inte nä rjag gick med det kändes pinsamt.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0