Tiggare

Tiggare har alltid funnits i städerna men de senasta åren har det eskalerat. Förr tyckte jag
det mest var knarkare och uteliggare, men de går oftast och får mat hos Stadsmissionen
och andra organisationer.
Jag har oftast brukat ge en slant, det må vara en vanlig tiggare, någon som står och spelar
eller någon som läggar lappar bredvid en på T.banan. En gång blev jag utskälld av en fin dam
på T-banan för att jag ga pengar till en ung kille. 
Sedan kom reportagen på TV om organiserat brottslighet bak tiggarna och det har man ju gått
på. när man ser alla fattiga, speciellt från Öst-Europa forsa in i Norge och Sverige.
I somras sattes allt på sin spets när romfolket invaderade Oslo och bredde ut sig överallt.
Själv blev jag vitne till skiftbyte mellan två romkvinnor på Grönland i Oslo. Det såg inte så
fattigt ut. Sedan fick de tillstånd att i omgångar bo på olika platser och mat, toalett etc ordnades
av frivillig organisationer så det kändes inte viktigt att ge dem pengar. Jag har i princip slutat
ge pengar till tiggare. Det är sällan jag har pengar på mig och har jag så ger jag till de som
spelar något instrument.
Jag har varit mera van vid tiggarna i Oslo eftersom jag är nere i stan när jag är där, de sitter
lugnt med en pappersmugg framför sig och säger inte mycket. Jag fick en riktigt chock när
jag gick Drottninggatan framhär i Stockholm  för några veckor sen. Här satt de inte lugnt
utan stod på knä och bad. Det var så sorgligt mitt i shoppinggatan där folk rusade förbi
Riktig chock fick jag idag när jag passerade Östra stationen på väg hem. Där stod en man
och balancerade på ett  ben med en krycka i ena handen och pappersmuggen i den andra.
"Det du vill att andra skall göra för dig, skall du göra för dem". Jesus ord klingar i mitt öra.
Vad gör jag?j. 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0