Landade i lördags kväll från Agadir, chillade i stort sätt hela söndagen, bl a med fika i solen hos grannen,

och i dag redan klarat av första dagen på jobbet. Som att komma hem är det att kliva in på kontoret. Det har

varit mycket strul och tråkigheter i ett halvår men själva jobbet, trots indragningar och mera jobb, så är jobbet i sig

så inspirerande.

Veckan i Marocko blev superbra. Jag glömde totalt jobbet och konsentrerade mig på där och då och sol och värme.

Utflykten till Marrakech var outstanding som vanligt. Jag var ju där med dotter och kompisar för ca 10 år sedan.

Mycket har blivit ändrad på tio år och till det bättre. Vi bodde fantastisk bra i en stor lägenhet som låg mitt i marinan.

Kul var att se skolskeppet från Marina Läroverket i Stocksund segla in och stanna några dagar. Elever som går på

detta gymnas får ca tre månaders seglats under sina år på skolan.

Det är skönt att vara hemma, våren kommer så sakta och man kan vara ute lite mer och kanske snygga till i trädgården.

Håller på att packa och det går trögt, vet inte riktigt vad jag skall ha med mig. Det skall vara hyfsat varmt i Marocko, gott över 20 + så vinterkappan och kängor får bli hemma. Det var skönt att slippa stressa på jobbet idag utan kunde avsluta en del jobb i lugn och ro. Käkade sushi till lunch med några kollegor. Min faovrit är sashimi med yakuniki och bara sallad. Jag äter oftast det när det är dags för sushilunch. Nu blir det marockanskt istället så det skall bli spännande med nya smaker. Jag kommer ihåg en del från förra gången jag var där och det var lite väl mycket bulgur och quinoa så det får jag styre unna. Det är inget jag är speciellt förtjust i. Nu är det bara att planera tid för upphämtning i morgon bitti fast kom precis på att jag även har en tvätt jag skall ta hand om. Alltså inte helt färdig  ännu.

I morse på tågperrongen stod två frusna ungar och sålde kaffe och macka för att tjäna pengar till någon klassresa eller kanske sitt idrottslag. Det var gott och starkt kaffe och jag hann dricka upp innan tåget kom. De fleste går förbi, orkar inte kanske. Jag köper för jag har själv haft barn som har stått och gått och såld allt möjligt till klassresa och idrottslag.

Det tar inte tid och  man gör ungarna glada. Jag kommer ihåg min dotter som stod med en kompis i Roslags Näsby.

Hon var så trött på folk som bara tittade på kaffebordet och gick förbi. Hon berättade om en engelskman som kom förbi och sa "oh, this is good, warm coffe" och norrmannen som köpte sitt kaffe och sa " så hyggelig". De lyste upp  hennes tillvaro de dagen.

I går kväll efter gymmet gick grannen och jag direkt efteråt ut med hundarna. Det var stjärnklart och när jag kollade upp på himlen så såg jag Karlavagnen rakt över mig, samt några andra stjärnbilder jag inte hade sätt eller kollat ordentligt på ett tag, jag faktisk på några år. Alla mina vinterpromenader med Kasper  kom tillbaka, de kalda mörka kvällarna där månen och stjärnbilderna lyste över våra huvuden. Man kunne kolla hur de flyttade sig över himlen eftersom månaderna gick.

Detta är fina minnen att ha med sig.

Livet ja, det skall levas här och nu. Jag tänker faktisk ofta på det och är kanske då en person som har anammat det så många andra bara pratar om men inte riktigt hinner med att känna efter. Jag kanske hinner vara medveten om livet runt omkrig mig här och nu för att jag har bara mig själv och jobbet att ta hand om i vardagen. 

Min sons ena kompis hittades död i veckan som gick och det blev ju en stor chock för sonen och hans vänner. En ung kille här från Kyrkbyn som tydligen inte var helt bekväm med livet. Det kan så klart hända och det är en tragedie. Min son och hans vänner har fått sin första sorg då en vän i deras egna ålder dör. Man går vidare förstås, det vet jag som har flera kollegor som i relativt ung ålder har gått bort.

Livet här och nu för mig är att jag om två dagar åker till Marocko med kompis och vi skall njuta av en veckas semester med bra väder. Det ska bli skönt att lämna jobbet och glömma livet där för ett tag. 

Trött som vanligt i fredags efter jobbet. Hade planerat lite vin med tilltugg med grannen men jag somnade i min soffa och hon i sin så det blev inget. I lördags åkte vi till Plantagen, hon är ett sånt där plantfreak med gröna fingrar. Hon älskar och strosa omkring i plantaffärer och handla. Jag är tvärtemot, handlar färdiga pelargonier och lobelia och  sätter ner i krukor och så blir det bra med det. Jag vill ha det så enkelt som möjligt i min trädgård men blommor och några växter skall det vara förstås Jagkom hem med två påsar stockrosfrön som jag måste plantera snart och två¨krukor med någon klängerväxt som tydligen växer lång uppför väggen. Så nu skaffade jag mig planterinsjobb fast jag inte ville.

 

På kvällen åkte jag med goda vänner till stan för att först äta på restaurang och sedan se showen med Jonas Gardell. Det blev en underbar kväll, först lugn och ro på restaurangen med god mat och vin. Sedan showen som var jättebra. Jonas är fantastisk på scenen, allt frå stå uppare till rena showen med kör och dansare. Det blev förstås

mest skratt men även lite sorgligt när han pratade om AIDS farsoten på 80-talet. Jag blir rätt rörd av detta, jag såg hans serie "Torka aldrig tårar utan handskar" när den gick på TV. Åttitalet för mig var jobb på ett charterbolag där förstås många bögar jobbade i kabinen. Några av dem dog i AIDS. Jag kommer i håg en kväll när min väninna frågade om jag ville hänga med till en kille som låg på Danderyd. Jag kände honom väl eftersom han jobbade på samma bolag som min väninna och jag. Han låg i ett litet rum som man gick in direkt utifrån. Någon form av smittskyddsrum. Där låg han helt ensam och var sjuk. Han dog någon tid efteråt.

 

I söndags blev det bio med annan väninna. En familj hette filmen med bl a Meryl Streep och Julia Roberts. Vilken film, mycket dramatik inom en familj. Jag märkte att jag blev jättetrött när jag satte ner mig i stolen och i början av filmen somnade jag nog till några gånger, mycket kort i och för sig för jag väcktes av händelserna på bioduken. Vi var rätt omtumlade när vi gick därifrån och nu känner jag bara att jag måste se filmen igen för att få med helheten. Den var så intensiv så att tuppa av bara en bråkdal gjorde att jag inte känner mig riktigt nöjd.

Fick en pratstund med dottern idag. Det är så kul, vi chattar på Facebook några gånger i veckan om lite av varje och så som idag så ber hon mig ringa för hon vill diskutera något med mig eller som hon säger ibland, få lite vuxenråd.

Hon är inte som många andra unga i hennes ålder som helst berättar och ger råd till sina föräldra och har synpunkter om både det en och det andrai deras liv. Hon tar sig fram i världen på dels egna erfarenheter men även diskussioner och råd från vuxna. Jag har sagt så många gånger att hon är så klok till att vara så ung och det märker jag när vi pratar om olika saker. Hon funderar och tänker mycket. Det är alltid så spännande att träffa mina barn, dels var och en för sig men även båda två som det faktisk händer ibland. Vi har alltid mycket att prata om, det gäller allt från livet, till resor,  jobb etc.