Walking the memorial lane.

Jag har varit i den här branschen i ca 40 år och det har i stort varit en fantastisk jobbresa genom flera flygbolag. Jag säger inte att den här branschen är bäst att jobba i, tvärtemot speciellt för de som är crew och flyger och far och är hemifrån långa perioder. I mitt fall som administrativ har det varit mycket jobb men även tid på hemmaplan.
Ja, jag har jobbat mycket i perioder, 40 timmars vecka har blivit många timmar många gånger. Något gör förstås att det är speciellt, flygplanern som flyger ut i världen, crew, passagerare, det blir en fin stämning. Det ena flygbolaget är inte det andra likt och ändå så finns det förstås likheter. Man träffar så mycket människor, jag tror säkert jag har om inte träffat så haft dem i min planering säkert över tusen piloter och flygvärdinnor. Man lär känna de flesta, så klart beroende på hur stort bolaget, vissa har blivit vännar, andra är personer man har gillat lite mer. Hur somolag helst så tappar man kontakten när man slutar och börjar i annat bolag. Det roliga är att vissa ser man igen i nästa. Det är många som flyttar runt mellan bolagen. Jag själv har haft nytta av att börja nya jobb. Bl a har jag fått upp min lön rejält genom åren.
I går var det minnenas kväll. En pilot i ett tidigare bolag jag jobbat för, gick i pension och ordnade världens fest på Sturecompagniet. Det var folk från två av mina faovritbolag. Vilken stämning, jag fick krama mina favoritpiloter, träffa flygvärdinnor jag inte sett på 40 år. Problemet för mig som har träffat och känt över tusen crew, det blir svårt att placera namn på alla. Man känner igen de flesta men kommer inte ihåg namnet och i bland vilket bolag de jobbade i. Några har ändå åldrats mycket på 40 år så det är svårt att känna igen den personen.  Det var en bra stämning och mycket vad gör du nu frågor. Musiken var tyvärr väldig hög så man missade lite i konversationen. Det blev en liten show med Scanbritt från Scandal Airlines. Skådespelerskan Åsa hade en show på Mosebacke för något år sen som jag såg två gånger. Mycket roligt var det och nu hade hon gjort en show som passade pensionären. Det blev som sagt en minnenas kväll. Jag åkte hem med glada minner av människor jag engång jobbade med.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0