Kom hem igår från en trevlig påskhelg hos kompis i Norrköping. Men vädret var inget att skryta av, hon bor högt där man får ta upp bilen flera backar på smal väg. Jag gillar inte att köra på såna väger och det var en del snö kvar. På sommaren är det dock ett paradis. Det blev en kort fika hos grannen när jag kom hem. Idag blev det vattenjympa, så skönt. efteråt tog jag och en bekant bubbelpoolen i besittning och slappade där i tio minuter. Ikväll ska jag till tandläkaren en sista gång. Fast det blir ytterligare ett tillfälle i maj och då ska det vara helt slut hoppas jag. Jag har hållit på sen i september förra året. Har även kontaktat en målare som ska måla mitt vardagsrum och det är ju ett jättestort rum. Vad kostnaden blir ska bli intressant att veta. Jag vill ju inte spendera pengar bara på att renovera utan hellre resa och göra roliga saker. Så vardagen har kommit och med lite olika fix som ska göras.

Livet måste gå vidare sägs det. Javisst, vi som inte var drabbade klarar väl av det men de som dog och skadades, många skadade kanske får men för livet. Deras familjer, hur går de vidare. Jag kan inte få bort dessa tankar ur huvudet, därför var det så naturligt att ställa sig upp i IKEA restaurangen och stå tyst en minut för just dem, inte för något annat. När min son ringde mig på eftermiddagen och frågade om jag var i stan så sa jag nej. Jag hade varit i Täby hela tiden och hade just kommit hem. Har du hört på nyheterna frågar han. Ja, säger jag, jag kollade i morse på vad som händer i Syrien efter gasattacken och USA bombningar dagen efter. Men det har ju varit en terrorattack på Drottninggatan, säger han. Jag slog på TVn och där blev jag sittande resten av kvällen. Jag följer händelserna i Syrien och annars i Mellersta Östern, IS, Assad, andra grupper i Syrien som krigar, Irak, Iran, Turkiet. Länder som är så upptagna av en religion som går ut på att förtrycka, kriga och som inte har utvecklats i takt med övriga världens framsteg. Spridningen av denna religion i moderna västvärlden eftersom flyktningar och andra från dessa regioner tar sig in i Europa. De extrema förstör för de som kommer hit från dessa områden och vill leva som vi lever. Så jag var inte förvånat över denna attack, tvärtom tänkte jag ibland, när sker det här och nu hände det.

Så står de där på Drottninggatan, våra politiker och beklagar och fördömer terrorattentatet och försäkrar att Sverige ska fortsätta vara tryggt och ingen ska ta ifrån oss vårt sätt att leva. Ingen kan förstöra våra liv och vi ska gå vidare. Kungen pratar också om tryggheten och ingen ska få förstöra det demokratiska Sverige. Men det är ju förstört. Fyra människor oskyldigt dräpt, många allvarligt skadad. Deras familjer, vänner, kollegor har förlorat en kär människa. Så var är tryggheten? Under våren har jag stått på Mynttorget, gått Drottninggatan fram, passerat Riksdagshuset och sen till Mynttorget som ligger vid Slottet. Där har jag varit med ett antal andra personer som är med i Facebookgruppen “Stå upp för Peter Springare” i en tyst manifestation. Som stöd för Peter. Peter Springare är polismannen i Örebro som var trött på alla utredningar av mest invandrarmän som är misstänkta för olika brott. Jag fattar ju att inte alla dessa män är brottslingar men jag har länge varit frustrerad över alla överfalls och utomhusvåldtäkter som sker flera gånger i veckan runt om i landet. Sen hösten 2015 och även innan kom stora mängder ensamma män för stt söka asyl i Sverige och alla kom inte från krigshärjade länder. Jag upptäckte med hjälp av invandrarkvinnor som hade kommit till Sverige för att slippa förtrycket, att män ute i förorter i Stockholm hade tagit på sig uppgiften att bevaka vad dessa kvinnor gör och hur de är klädda och det passade inte dessa män. Peter Springare är inte rasist, jag är definitivt inte rasist. Ägentligen ska jag int behöva försvara mig angående detta ämne men i dagens Sverige måste man faktisk göra det. Redan 1968 när Tommie Smith och Juan Carlos stod med svarta handskar på händerna sträckt upp mot skyn på prispallen i Mexico City som en hyllning till Black Power visste jag att alla människor oavsett hudfärg har lika värde. Det ända jag inte funderade över var religion, det var något i sekulära Norge man inte var så intresserad av. Nej jag är inte rasist, det kan ni fråga mina fotbollspelare från Liberia och Ghana som har bott hemma hos mig, det kan ni fråga min indiska student som bor hos mig nu, det kan ni fråga människor av olika nationaliteter jag har jobbat med genom åren, det kan ni fråga mina vänner som inte är etniska svenskar, om man nu får använda detta ord. Ja tycker absolut vi ska ta emot flyktningar, de som behöver det och helst familjer och ensamma kvinnor i första hand. Ja jag motsätter mig att det väller in unga pojkar, de så kallade ensamkommande barnen, och andra män i olika åldrar. Det står jag för. I längden tror jag inte det är bra för Sverige. Alla får inte uppehållstillstånd men försvinner ut i samhället och drar sig fram på svartjobb och kriminalitet. Det är dagens fakta, det är så den anhållna mannen från Uzbekistan har gjort sen han kom till Sverige för några år sen. Papperslös. Hur många såna vill vi ha vandrande runt i Sverige ovetande om vad de sysslar med. Så står de där på Drottninggatan och pratar om trygga Sverige, förstår de inte vad som har skett, hur ska de få Sverige tryggt igen? Är det någon fler än jag som konstaterar när man ser alla bilder på TV rulla förbi. Plötsligt är det bara svenskar, etniska svenskar i stort sätt som syns, som blir intervjuad, som lägger blommor. Var är alla muslimer? Inte på Drottninggatan i alla fall. En grupp jag är med i, “kvinnor fikar” åkte ut till Tensta idag och fikade på ett kafé med invandrarkvinnor. De tog sig dit och visade männen att även kvinnor kan sitta på kafé och fika. Vi försöker göra något, i det lilla kanske, men ändå försöka visa att Tensta bl a är förorter i Sverige. Nu slår svensk TV och politiker sig för bröstet och berättar hur bra och duktiga vi är i Sverige, vi tar hand om varandra. Folk öppnar sina hem. Det är inte unikt för Sverige och svenskar, och nu ska alla krama runt. I München förra sommar, hände samma sak när det var skottlossning och många ungdomar dog. Tyskarna öppnade även de sina hem för de som inte kunde ta sig hem från jobben på kvällen. Så har det även varit i andra europeiska länder som är drabbad, nu senast i Ryssland. Medmänsklighet finns överallt. Jag vet inte hur vi ska vända det här, men det politikerna måste göra är att rensa bland extrema muslimska organisationer, ta i hårt mot hedersvåld och hederskultur och få bort uppdelningen av kvinnor och män. .

Det fina är att ha några vänner i närheten som man bara kan gå till. Som i går när jag gick bort till vänner på andra sidan Vikingavägen. Trevliga timmar med god mat, mycket snack, mycket skratt och förstås vin och då är det fint att kunna gå hem på kvällen. En annan som bor väldigt nära firade vi hennes födelsedag härom kvällen, vi överraskade henne med blommor och vin och det blev även en fin kväll. Många filmer på bio har det även blivit med en annan kompis. Superbra filmer allihopa. Film är bäst på bio så absolut. Så har jag ju vänner på andra ställen än Kyrkbyn och då blir det kanske lite mer sällan, fast jag fick ju en trevlig kryssning till Åland förra veckan med två av dem. Mera umgänge ska det bli när våren och sommaren närmar sig med grillning och ute tid. Sen får jag inte glömma grannen som jag kan sticka över på en fika när som helst nästan.