Förra torsdagen började förkylningen smyga på och från i fredags och sen i helgen kom hela influensan. Har inte varit så sjuk på år och dag. Ont i halsen, kunde inte svälja. Var ändå i fredags kväll med på jazzkväll på kvarterskrogen med vänner. Det var trevligt men jag drog hem efter 2200. Lördag var det som värst men jag fick ändå dra mig ner till ICA och handla. Hade inte så mycket hemma. Sen dess har jag inte varit utanför dörren och där har det varit sol och plusgrader har jag noterat. Halsont gick över och då började snorande och nysande. Man kan tydligen nysa åtta gånger på raken. Febern tog nog slut i måndags men snorande fortsätter och är fortfarande inte riktig stark i kroppen. Hoppas jag kan ge mig ut en sväng i morgon. Hoppas det dröjer länge innan jag åker på en sån här grej igen.

Jag har kommit in i en helt annan värld än den jag har levat och lever. Glamouren från flygbranschen och det sociala livet jag lever i Täby är så långt från vad jag upplever när jag jobbar som volontär i Stadsmissionen. Det finns så många hemlösa människor i Stockholm, många fler än vad jag har förstått. Uteliggare har man alltid hört talas om och då alkoholister och knarkare som i många fall vill leva så. Men så är det inte, det finns så många olika orsaker till att folk inte har ett hem att gå till. De flesta vill såklart ha ett hem att går till. Att stå i kö till herbergen och andra tillfälliga sovplatser som arrangeras är inte optimalt. Många drar sig för att söka sig dit då det kan vara ett jobbigt klientel där. Alla har inte missbruksproblem utan har hamnat på gatan pga arbetslöshet, ekonomiska problem och andra orsaker. Jag har mött så många olika öden när jag jobbar som volontär. På ställen där Stadsmissionen bjuder på gratis frukost eller lunch kommer även äldre pensionärer som har en låg pension och har svårt att klara sig ekonomiskt. Det är tragiskt att de ska behöva göra det. Det snackas om att sänka skatten för pensionärer eller skjuta till extra tillskott och det måste göras och tillskotten måste märkas i plånboken. Stadsmissionen jobbar hårt för att få hemlösa tillbaka till ett bra liv med boende och jobb. De jobbar tillsammans med de sociala myndigheterna. Många klarar detta men bara att hitta en bostad är jättesvårt i Stockholm. Man skulle kunna tro att antalet hemlösa skulle sjunka men tyvärr verkar det öka.

Jag hade inte fått träffa sonen sen jag kom hem från Las Palmas. Han har jobbat så mycket, många nätter som gör att han får sova på dagarna. Men i går, efter jobb på Klaragården så tog jag T banan till Solna och fick umgås i nästan tre timmar. Det blev kaffefika då jag redan hade ätit lunch. Så trevligt att få träffa honom och få prata. Jag hade grundat lite i min ensamhet i Las Palmas hur jag var de där första dygnen på Karolinska när jag var nersövd. Han kom ju varje dag och besökte mig och jag ville veta hur han upplevde att se sin mamma ligga där utan att ha kontakt. Jag brukar kalla honom min hjälte eftersom han var så fin och tog hand om mig både när jag var på sjukhuset och sedan efteråt. Vi har mycket att prata om och jag ser alltid fram emot att träffa honom. Pratade med min dotter i München i början av veckan och det är alltid så trevligt att prata med henne. Hon har det bra och trivs mycket bra i stan så hon stannar nog där ett tag. Jag gillar staden och det tar bara drygt två timmar att flyga dit. Efter besöket hos sonen åkte jag och träffade pensionärspiloterna från Novair och umgicks med dem några timmar. Det var supertrevligt, jag hade inte varit på våra träffar sen i november så vi hade en del att ventilera. Det här är grabbar jag har känt i många år och det är kul och ha kontakt så där borta ifrån vårt bolag vi jobbade på. Jag var rätt så slut när jag kom hem på kvällen och idag vaknade jag med en förkylning på gång. Hoppas den försvinner snart.

Har acklimatiserat mig hemma nu och det har varit bråda dagar senaste dagarna. Åttonde mars på internationella kvinnodagen blev det jobb på Klaragården. Det var öppet hus och över 350 besökare. Jag var helt slut när jag kom hem så det blev soffan resten av eftermiddagen och kvällen. Sen har jag jobbat där i lördags och i St Paul med kyrkfrukost i går söndag. Sen dags för Klaragården även i morgon. Blev mycket på en gång här men nu blir det inte lika ofta. Idag blev det en över tre timmar lång lunch med tidigare kollega från över 30 år tillbaka. Så klart var det mycket att ventilera och vi har mycket gemensamt. Bl a är vi båda upptagna av hederskulturen och hedersvåldet som verkar ha en spridning i Sverige numera. Vi vill båda engagera oss och hade lite förslag på det. Jag gick med som medlem i organisationen Varken hora eller kuvad som några invandrarkvinnor har startat och de jobbar mot hedersförtryck. Samhället förändras och som kvinna måste man vara med och bevaka den jämställdhet vi har jobbat för i det här landet.

Har varit hemma en vecka nu och första dagarna rullade på med besök hos handkirurg och härlig konsert på Cirkus med Bo Kaspers. Sen blev det försenad födelsedagsmiddag hos grannen och fick träffa hennes bror med sambo. Två riktigt trevliga personer. Sen kom nya veckan och med den kyla och massor med snö. Fram med snöskyffeln och bara skotta. Lämnade bilen ute ett dygn tyvärr och den var helt täckt av tjockt lager med snö. Tog den in i garaget och där får den vara hela vintern. Tar bara ut den när jag måste i väg nånstans och det blir inte mycket närmsta veckorna. Men så upptäckte jag att mina vinterskor var inte mycket att ha i denna kylan så måste ut och fixa nya varma. Stod ute över en halvtimme igår för att ta bussen till T-banan för att jobba på Klaragården. Alla bussar var inställd och jag frös på fötterna när jag gick hem igen. Jodå det är vackert när solen skiner och lyser om all snö, när man tittar inifrån. Men jag har passerat det där stadiet med att älska kalla vintrar. Nu ångrar jag att jag inte stannande några veckor till i Las Palmas. Jag skulle älska att i lagom temperatur ge mig ut att åka längdskidor, stanna och äta apelsiner och dricka varm choklad som man gjorde när man var yngre men nu bor jag nära en stor stad och i stora städer ska det inte vara sån här kyla. Men tyvärr så bor man i kalla nord och får stå ut med detta.