Fick njuta av toppenväder en hel vecka och blev nästan sur för att tempen dalade några grader.

Påsken var fin med middagar hos goda vänner och lunch med sonen. Blev promenad vid Rosersberg slott. Ser fram emot långa vandringar framöver.

Det var vårstädning i samfälligheten i lördags och det var trevligt. Var inte tröttare än att jag drog till stan på kvällen med vänner och kollade på Kulturnatten. 

I dag kom sonen och hjälpte med att riva ett ruttet plank på balkongen. Nu ska jag bara rengöra och måla. Finns en del som måste fixas till på staket och väggar på huset. Är jätteglad över att jag bor i ett tegelhus.

 

Nu är vi här igen, vi i västvärlden som slår upp alla dörrar för världens flyktingar och andra i nöd.

Vi borde förstått långt tidigare att  Putin inte bara var nöjd med Krim och Donbass. Vi borde varit klar över att hela Ukraina skulle ryka och folk skulle vara på flykt. Vi stängde ner det mesta av våra mottagningar efter 2015 och under pandemin har strömmen minskat och vi har kunna ta hand om de som kom på ett bra sett. Under 2015 och framöver var vi heller inte så bra förberedda men här i väst kan vi organisera och planera så allt kommer i ordning. Nu rustade vi ner men måste ta tag i dette ännu en gång. Vi glömde att vi alltid måste stå med dörrarna öppna för trängande människor från övriga världen. Det går för långsamt tycker många, både flytingar och andra kritiker. Kom och hjälp till då istället. Många gör det och rycker in. Även jag har gått kurs hos Stadsmissionen och är beredd att hjälpa till på ett boende. Samtidigt jobbar jag med hemlösa och fattigpensionerer här i stan. Dessa människor som staden och staten har glömt och inte bryr sig nämnvärt om. Vi slår oss för bröstet och visar hur duktig vi är att ordna det bästa för flyktingarna men våra egna glömmer vi. Jag blir kluven. Det är klart vi ska hjälpa och ukrainarna kommer åka hem till sitt när kriget är över. 

Västvärlden är kritiserat både av vi som bor här och andra länder. Det är endå vi som räddar världen men det är väl så det ska vara.

I dag skulle jag till Sickla och en kurs på Stadsmissionen. Sickla? Vart ligger det? Jag som norrortsbo är inte så bekant på vad som ligger söder om Söder. Jag har inga problem med att ta tåget och sen tuben till Slussen men där tar det stopp. Jag skulle vidare med en buss till Sickla och jodå det klarade jag av men sen att hitta till Hesselmans torg var inte så lätt trots att jag hade google map upp i telefonen. Husen stod så tät och nästan på varandra och var hela tiden i vägen. De jag frågade hade inte en aning. Det verkade som alla var där på besök men till slut hittade jag en riktig Sicklabo som kunde visa mig vägen. Väl där fick jag inte komma in för då pågick en brandövning.

Kursen var bra och kort, bara 3,5 timme och när jag skulle hem hade jag bestämt att ta tvärbanan till Solna för att bara ta det som en nöjestur. Jag hade ju inte bråttom. Konstaterade att det hade varit bättre och ta den turen i fint väder.

Sen hade jag en sån tur att min bil redan var klar från service så jag kunde hämta den och köra hem. 

Ska jag flera gånger till Sickla så har jag koll