Det rullar bra på denna veckan. Postinsamlingen tar Kasper och jag på kvällsrundan. Nu ligger posten på var sin stol
i köket men högerna växer så jag får lägga in dem i plastpåsar.  Blev glad när Anne ringde om att vi skulle ses på
Hantverkarn, jag och gänget från Lövsättra + Emma, Danielle och Sofia. Kul att få äta gott en vanlig vardagkväll och omgås.

Stressade innan från jobbet för att gå ut med Kasper och sedan träna i V-tuna. Nu i säng för att gå tidigt upp och
jobba i morgon. Ringde mina två barn, bara för att höra deras röster. Magnus var hemma i Alvik och Marline är i
Harsa med sin pappa och brorsan Jim.

Nu måste jag ordna med fyra postfack under vecka 9. Grannen bad om hämtning av tidningar och brev
vecka 9. Ingen konstigt med det, vi brukar hjälpa varandra när vi är bortresta. Nu kom även nyinflyttade
bekantingar med samma önskan, två hus bor de i, och varför inte, jag är ju hemma ändå. Dock gäller det att
sortera rätt. Grannen har  ingen reklam, men det har jag. De andra vet jag inte hur det är med reklamen.

Vi får se, gäller att hålla tungan rätt i munn när det ska sorteras.
Marline åker ju med sin pappa till Harsa så nästa vecka blir som vanligt för mig, ut med Kasper, till jobbet,
hem och ut  med Kasper, Hämta post och numera även träning i V-tuna. Sova och sedan jobba.

Tog en promenad med Kasper genom Kyrkbyn medan Marline tränade fotboll utomhus. Vilka tuffa tjejer, de sju
som kom till träningen!
Kyrkbyn en vardag kväll i denna kyla med gångvägar täckta av is  och grus är inte så behagligt. Kylan följer efter
vartän man går. Tåget kommer in på stationen, ingen människa går på, en enda stackare kliver av och skynder
mot värmen i något hus nånstans. Fast affären Smakfullt lyser upp med massor av lockande saker i fönstren.
På Hanverkarn sitter nån stackars sate. Där är det ju varmt åtminstone.
Jag vänder upp mot IP igen, tjejerna far omkring på konstgräset. Inne på Frejknuten blir det fika med Anne.
F-92s gamla tränare, Jocke och Micke dyker upp, det blir lite prat om tjejerna. Vi konsterar att det ska inte spelas
fotboll nu, det är vinter!
Men snart, snart smyger det mildare vädret in och det blir fullt av spelare på konstgräset, då vaknar IP till liv
igen och allt blir som förr, nästan åtminstone.

Umgängeskretsen härom kvällen var norrlänningar och jag själv som härstammar ännu längre norrifrån. Från det underbara Tana i Nord-Norge, längst i norr. Har du några riktiga stockholmare som vänner var frågan. Underförstått att alla som bor i Stockholm i dag är inflyttade. Stockholm i denna diskussion menades Stockholm och kranskommuner. Jag fick tänka efter och kom på att, ja det har jag. Flera stycken faktisk, som är födda och uppväxta i Stockholm. Varför folk undrar om man har stockholmare som vänner, torde vara att stockholmare har en stämpel på sig att vara överlägsna och högdragna och har svårt att umgås med folk från andra ställen. När jag flyttade från Malmö, där jag hade bott i 8 år, till Stockholm, var mina skånska vänner mycket oroliga över att jag inte skulle få några vänner i Stockholm. Skåningar är väldigt skeptiska till stockholmare. Jag kan bara konstatera efter alla år i Stockholm. Det är inga problem att få vänner, varken stockholmare eller inflyttade. Stockholmare är som vi andra, människor.

Marline har  två storebrorsor,  23 och 24 år gamla (herregud är de verkligen så gamla?)
Ibland har hun velat ha en lillebror, varför vet jag inte riktigt men det har kommit på tal ibland.
Jag har ingen möjlighet att producera någon lillbrorsa och hennes pappa tror jag skulle dra sig för
att uppfylla denna önskan.

Hon tittade på Karlsson på taket och då blev hon förtjust i lillebror i filmen och vill ha honom som
lillebror!

Hon har faktisk två lillebrorsor kom hon på för ett tag sedan. Den ene bor i Norge och heter Matteus ,
den andra heter Filippos och bor i Solna. Båda är födda 97 och spelar fotboll!  Det som är bra med
dessa brorsor  är att hon inte träffar dem så ofta men när hon gör det så har de så himla kul tillsammans.

Marline är tillbaka i soffan, tittande på Vänner, drickande te. All back to normal.

I går kom leveransen från Ikea tillslut. Två stora paket som killarna bar upp till ovanvåningen.
I dag har Marline byggt i hop TV möbeln. Ingen enkel sak att få i hop. Duktig tjej.

Brorsan ringde från Tana igår kväll. Satt och pratade en bra stund. Han var i vårt föräldrahem
och hade nyss kommit dit. Det var - 15 grader inomhus.

Idag har Kasper och jag varit på vårt favoritställe nr. 1, nämligen Djursjukhuset i Arninge.
Efter rabiesspruta och blodprov tycker vi inte längre om detta ställe.
Snabbt ändrade vi oss till att nya favoritstället är Frejknuten. Tog en fika med Anne och Emma.
När Marline var klar med träningen åkte vi hem. Nu lite slappa in läggdags.   

Tänka sig, bara för att jag redan kl. 1415 lämnade jobbet för att åka hem och
invänta en leverans från IKEA, så sitter jag här kl. 1925 och har påbörjat en
blogg! Ögonen far mellan tangentbordet och ut genom fönstret för att kolla om en
stor lastbil ska smyga ner i gränden . Inte än och klockan smyger sig mot 2100.
Innan dess ska de ha levererat.
Kommer de inte så har de en rasande Bodil på telefonen till deras kundcenter i morgon.

På tal om kundcenter, kom i hop mig med denna institution hos Trygg Hansa i går om
vilka månader jag skulle fördela mina räkningar på hem och bilförsäkringen. Jag vill inte
ha dem samtidigt. Det går inte att ändra fick jag till svar.
Det går det visst sa jag. Jasså fick jag till svar. Jo, jag byter helt enkelt försäkringsbolag!
Tyst i luren frå TH.

Mitt i väntandet och bloggandet, har jag gjort middag till Marline som kommer hem från
sitt tränarjobb.

Oh, jag glömde önska välkommen. Nu gör jag det.
Välkommen. Och ingen lastbil i sikte.