Äntligen vår sen någon vecka tillbaka och jag känner det är dags att ge sig ut och promenera. Efter Las Palmas där jag gick runt 7 km till över milen varje dag så blev det totalt stopp när jag kom hem till kylan i slutet av februari. Hela mars försvann i tråkigt kallt väder men sen april så är ju kylan borta. Lite regn emellanåt får man tåla. Det finns många ställen att vandra runt på i Kyrkbyn så det är bra att välja. I går blev det en runda runt Rönningesjön, ca 7 km är sträckan. Man passerar Ängsjöbadet, Skavlöten där det är lite sportgrejer, kafé, bastu och förstås badplatsen dit vi drog med ungarna på sommaren. Sen har vi Rönninge by där det finns allt av djur, hantverk, ja allt vad en gård innehåller. Dit kan skolelever komma till Naturskola, på helgerna är det mycket folk, familjer med barn o, det finns en gästgård där man kan ta en fika. Sen är det julmarknad, midsommarfirande och andra arrangemang. Jag var på bröllop där för några år sen. Riktigt trevligt var det, en kördag i augusti med vackert väder. Jag gillar verkligen att vandra runt den här sjön och ta lite pauser. Ibland går jag med vänner och då hinner man med mycket prat under tiden.

För så länge sen är det jag och mina då unga barn flyttade hit till radhuset. Jag hade mina gamla möbler med mig från huset vi flyttade från och ensam med två barn gjorde att jag inte hade råd att börja med nya möbler på en gång. Huset var fräscht då, alla rum mer eller mindre nymålade men badrummet var en katastrof. Så slitet och fult. Jag kommer inte ihåg hur tvättstället såg ut men duschkabinen var gammal och skitig. Så badrummet fick jag kosta på mig med hjälp av exet och en kompis till honom. Sen gick diskmaskinen sönder rätt snabbt och jag tvingade mina barn att diska för hand i några år innan de sa stopp och en ny diskmaskin köptes in. Sen gick det några år där min relativt goda lön gick år till att försörja mina barn och vår härliga hund Kasper. Vi körde på semester till Tana varannan sommar. Sonen blev ju äldre och ville inte följa med mig och dottern men vi hann med några resor även utomlands. Det blev både Kreta, Marocko, Palma och Egypten och Jordanien och Indien med vänner. Sonen åkte till Thailand några gånger med kompisar. Det blev ju bättre med ekonomin efterhand så jag fixade en stor terrass på ena sidan radhuset. Vitvarorna började bytas ut efter hand. Sen började barnen bli vuxna och flytta ut och det märktes ju på ekonomin så nu efterhand har det blivit lite mer förbättringar i huset. Jag får ju inte glömma min dotter som i princip har målat alla rum i huset förutom vardagsrummet som jag fick ta hjälp till av en målare. Så huset har blivit snyggat till efterhand och när jag väl gick i pension hade jag tid och råd att köpa nya möbler till vardagsrummet. Det var förstås väldigt nostalgiskt när matsalsbordet försvann, ett runt furubord som jag behöll länge för barnens skull. De ville att det skulle vara kvar. Värre var det och montera ner min Avanti bokhylla som jag hade haft sen tiden i Falsterbo när jag bodde där på 70-talet. Den har följt mig genom många hus och lägenheter och har blivit upp och nermonterat flera gånger. Det märktes när jag tog ner den, den hade gjort sitt efter 38 år. Så nu bor jag fint med även ny terrass på andra sidan huset och njuter av att våren är på väg och i morgon kommer en snickare och gör om taket i köket så jag får dit fina spotlighs. Det behövs verkligen.

I fredags hade en god vän till mig 60 års fest här i Kyrkbyn. Vi har känt varandra i snart 19 år och träffades via fotbollen där våra båda döttrar spelade i IK Frej. Det är lätt att få kompisar via idrotten när föräldrar träffas och börjar prata. Vissa får man extra bra kontakt med och denna kvinna och jag har hittat varandra. Vi brukar vandra en mil i idrottsspåret och prata om allt möjligt, våra barn, speciellt döttrarna då och jobbet såklart. Vi har mycket gemensamt där och kan diskutera i timmar. Sen är det så trevligt att vi bor på gångavstånd så vi kan slinka in hos varandra en vanlig kväll i veckan och ta ett glas vin. Är det middagar så är det bara trevligt satt gå hem på sena kvällar och slippa taxi eller bil. Festen var mycket trevlig, jag känner förstås en del av de som var där men även nya bekantskaper. Det blev bra samtal men även mycket skoj. Sen hade hon ju mixat sin favoritmusik som gjorde att dansgolvet blev fyllt på en gång. Jag hade själv min 60 års fest där för snart åtta år sen i samma lokaler och det känns hemskt att så många år har gått. Man ska ju inte kolla så mycket på åren som rinner i väg och jag känner att jag har kommit till ett stadium där jag kan njuta av livet här och nu.

Tidigt upp i morse och jobb i St Pauls kyrka på Mariatorget. Jag gillar verkligen mitt volontärgäng jag jobbar med. Vi ses var femte söndag och fixar frukost till hemlösa och andra behövande som kommer till gudstjänst och frukost. Vi har blivit ett sammansvetsat grupp nu och allt bara flyter på. Det är olika präster som håller gudstjänsten och prästen i dag, tillika även högsta chefen för Stadsmissionen vill att vi volontärer läser ett stycke ur Bibeln. Det var andra gången jag gjorde det och det är ok. Någonting från Gamla Testamentet. Men jag har ju ingen tro och just Gamla Testamentet är föråldrat. Vad kan man tro på i det som är skrivet? Nya Testamentet är något helt annat, som jag ser det och nu har jag inte lästa mycket ur det sen skoltiden, men det är lite ljusare, lite mänskligare. Sen att Jesus fanns som en profet som gick runt och gjorde gott är säkert sant men att han for upp till himmelen och Gud det är något jag inte tror på. Man får respektera de som tror men det kan vara svårt att förstå det. Det är trevligt att få servera de som besöker kyrkan och få en prat. Jag gillar ändå lugnet i kyrkan, det är mera tradition för mig än religion. Ibland undrar jag över vad Jesus skulle tycka om hur den kristna religionen har utvecklat sig med stora utsmyckade kyrkor och allt runt omkring. Han gick runt och predikade, stod på en kulle med folk runt omkring sig. Jag skulle vilja se prästerna göra det samma. Idag var det bra temperatur så jag gick Hornsgatan ner till Slussen och sen till T Centralen och tog mig hemåt. Trött men nöjd med dagen.

Visst har man varit förvånad länge över hur sjukvården fungerar idag. Den är nog både bra och dålig och det har ju jag erfarenhet av. Det fattas sjuksyrror i första hand vilket ger stängda avdelningar och alla får inte plats. Jag kollar på Malou på TV4 och där sitter tre läkare och är mycket bekymrad. Det slutar alltid med att det är politiker som inte förstår hur det fungerar och de lyssnar inte på personalen som jobbar med problemen. Jag blir inte förvånad när jag hör det och att även där används det konsulter som inte har en aning. Min erfarenhet från min bransch är den samma. Konsulter kommer in och ska förbättra men de lyssnar inte på de som jobbar där. Skrämmande att det är så inom sjukvården som är så viktig för sjuka människor. Jag kommer ihåg min cykelolycka för två och ett halvt år sen. Allt fungerade perfekt (tror jag) från ambulansen till akuten på KS. Sen ryggmärgsopererad och nersövd i sex dygn. Men jag hade knappt vaknat på intensiven förr jag blev skickat över till allmänvård på Danderyd. Jag var så svag, jag kunde inte lyfta mina armar, händerna smärtade och där låg jag helt hjälplös. Personalen var precis så stressade som jag hade hört och läst om. De hade inte tid. Jag fick hjälp att äta av min dotter och sen vänner som kom på besök. På natten behövde jag hjälp men ringklockan fungerade inte. Jag var där i tre/fyra dagar men tack och lov kom en läkare över från KS och sa jag skulle tillbaka dit och börja på rehab. Vilken tur att de hade koll på mig därborta. Jag kom tillbaka till KS och började min rehab och stannade där i tre veckor. Det var helt fantastisk med hjälp och bra personal. Men de var ju nöjda för de jobbade bara på denna relativt lugna avdelning och lärde känna patienterna som var där i veckor och gjorde sin rehab. Så stora problemet är nog akuten och saknaden av sjuksyrror som gör att alla avdelningar inte kan hållas öppna. Och politiker i landstinget som inget fattar och tyvärr inte tar reda på vad som är problemet.

Ja jag är ju ledig hela tiden men visst är det ändå speciellt när påsken kommer. Vänner som jobbar är ju lediga flera dagar så man kan umgås och ha tid med varandra. Det blev faktisk både grill på långfredagen och en sväng till söder på påskdagen och god väninna som jag kan prata med hur länge som helst. Sen är det sonen, det blev långlunch med honom på påskafton. Jag gillar våra lunchar och middagar där vi har så mycket att prata och ventilera så tiden flyr. Jag är så glad att jag har den kontakten jag har med honom. Annandagen blev vila och bara en sväng intill grannen för fika. Vädret var ju så fint de första dagarna men sen kom kylan tillbaka. Nu väntar jag bara på varmare vårdagar.

För mig är både Jerry Williams och Lill Babs det svenskaste som finns. Nu är väl Jerry och hans rock något som jag verkligen gillade. Jag fick se honom på två olika konserter som var helt fantastiska. Hör jag han sjunga kan jag inte sitta still, jag måste röra på mig. Lill Babs har man sett överallt och visst, många av hennes låtar är sköna att lyssna till men riktig fan har jag inte varit. Men dessa två, det är en del av Sverige för mig , de tillhör den svenska kulturen, så något viktigt försvinner med dem men tack och lov så finns deras musik och sång kvar.