Fast ledsen ändå. Så många tidigare kollegor bara dör. Personer jag har jobbat med i många år och som jag har jobbat mycket nära och även haft en privat relation till. Bu har ytterligare en kär kollega dött bara några veckor efter en annan.

 

Bara att konstatera att vi blir äldre och många av oss blir sjuka och några allvarligt sjuka. Det är så det är och att leva här och nu blir så viktigt. Ta coronadagen som den kommer. Njuta av ensamheten och leva upp de gånger man kan träffa någon och umgås. Så det är bra att februari är slut och sakta men säkert går det mot vår och flera möjligheter att träffa folk ute.

För drygt ett år sen drog man sig inte för att ha middagar hemma med många vänner där man satt tätt ihop och man skrattade och man bytte luft med varandra. När kan vi återgå till det. Eller blir det så att man umgås ute under vår, sommar och höst och  sitter ensam hemma under kalla vintermånader.