Roslagsbanan forever.

Ska hålla mig till Roslagsbanan i forsättningen när jag ska till jobbet,
om jag inte börjar 0630 förstås. I går fick jag den tokiga ideen att 
köra in till jobbet  efter bytet till sommardäck på Däckia i Kyrkbyn.
Mitt i rusningen runt åtta! Köerna vid Universitet och till Roslagstull
är olidliga. Väl framme trodde jag att jag kunde nalla parkekringsplats
i garaget. Hah, där stod någon redan som inte skulle stå där. Surt.
Körde in på chefens plats, han är ju ändå sjukskriven.
Vad tror ni, han skulle komma till jobbet just denna dagen. Ner i garaget,
ut med bilen,  inga platser fanns i närheten. Fick köra till Stallmästar-
gården och hittade plats där. Kunde bara betala för fyra timmar så jag
fick springa ner efter lunch och lägga på fyra nya timmar.

Som sagt, det är Roslagsbanan som gäller

Fotbollsschizofren

Idag har jag varit i Rönninge och hejat på IFK Täby! För några år sedan
när IK Frejs F-92 spelade 7 manna mot IFK Täby var det hårda bud, både
bland spelare och föräldrar, vissa i varje fall.
I dag iklädde sig Marline fiendens röda tröja och spelade i IFK´s F-18
lag. Farmaravtalet mellan IFK och Erikslund är tydligen i gång.
Och det gick bra på alla tre positioner hon fick spela på. Två mål gjorde hon
så nu är bruden på g igen.
Så nu flänger man mellan IFK Täby och Erikslund och inte att förglömma
IK Frejs damer som jag då missade idag. Ni tror mig förstås inte när jag
säger att jag även såg andra halvleken av IFK Täbys damer som spelade
div. 3 match mot Åkersberga nu i kväll. Sa någon get a life?
Inga problem här, jag har ett liv, fotbollslivet. 

Fredag eftermiddag och våren är här.

Så märkligt, fredag eftermiddag och jag kommer till Kyrkbyn med tåget.
Massor med människor runt ICA, skratt och snack och vinterjackorna
borta! Vad hände så plötsligt? Visst det är ju varmt i luften. Våren är här!
Känner att det var länge sedan jag märkte en sån  tydlig skilnad mellan
kallt och varmt.
Vad skönt för oss och ännu skönare för isbjörnarna vid Nordpolen.
Nu har vi skickat tillbaka den kalla vintern där den hör hemma hoppas jag
så att isbjörnarna kan njuta av den, och vi ska ha solen hos oss länge,
länge.

Ett år har gått.

Sol, men kallt och isande kväller då man står och huttrar.
Den första fotbollsmatchen är igång. Äntligen, som man har väntat
att säsongen ska börja. Lagen som möts är Erikslund mot Järfalla,
sent en fredag kväll.

Så var det även för ett år sedan. IK frejs duktiga F-92 hade sin
första match i St.Erikscupen mot Åkersberga på Tibble konstgräs.
Snart skulle konstgräset på Vikingavallen vara klart och ännu
en säsong i Elit i St.Erikscupen tog sin början.
Som vanligt var vi taggade och tjejerna kämpade på. Åkersberga?
Hade vi nånsin förlorat mot dem? Icke! Men vi förlorade. Irritationen
runt om gick att ta på. Ingen var glad. Tjejerna fick ingen positiv
feedback från oss ledare. Vi var besvikna. Vinnarmaskinen F-92
fungrade inte.

Sedan gick allt så fort. Knappt fullt lag till nästa match gjorde att
Jocke bestämde att vi lägger ner laget nu. Istället för att jaga
tjejer inför varje match som vi gjorde året innan. F-93 hade sagt nej
till att spela med F-92, vi hade ingen backup. Beslutet togs snabbt.
Det var med stor sorg, är det nog fortfarande. Alla dessa år med
tjejerna, som hade vunnit så mycket genom åren. Så mycket kul
på cuper och matcher.

De tjejer som troget ställde upp och tränade och spelade alla matcher,
var skulle de nu ta vägen? Några gick rakt över till Frejs damlag,
några tog time out över sommaren och kom tillbaka till denna säsong.
Några slutade helt och hållet. Duktiga tjejer som man trodde skulle
fortsätta ytterligare många år. Jag blev faktisk förvånad.

Jag hamnade plötsligt i en helt annan klubb! Erikslund! Marline tog
helt egna beslut om fortsättningen med sitt spelande. Två dagar
senare tränade hon med Erikslund, två veckor senare spelade hon
sin första match med dem. Hanna kom över efter några veckor.

IK Frejs F-92, ett av klubbens mest framgångsrika tjejlag tog slut
precis för ett år sedan.
Av ursprungsflickorna spelar Mimmi och Mathilda i Frejs Damlag,
Marline och Hanna i Erikslund och Danni i Hammarby.
Fem duktiga tjejer kvar i damfotbollen. Jag trodde de skulle vara
flera kvar, men tjejer får andra intressen runt 14-15 år och kan
tydligen inte kombinera det med idrott.
Så jag hoppas dessa fem fortsätter med fotboll ett bra tag till. för
fotboll det är livet.

 

Så blev det påskmiddag till slut.

Påsken har varit lugn. Precis som jag ville. Har man varit iväg på
semester veckan innan är det skönt att bara vara hemma och
ledig några dagar. Har hunnit få lite ordning på uteplatsen på
framsidan och även hunnit sitta där och njuta.
I dag blev det trevlig middag med mina två kära M och Sanna.
Sanna och jag (och Kasper förstås) hann med 2,5 km slingan
innan maten. Kändes bra.
I morgon blir det fotboll mest hela dagen. Först EKF i Hägernäs
och sedan IK Frej Damer på IP. Så i morgon behövs det inte
planeras så mycket.
  

Ali och Sale, Bianca och Linnea

Apollo har några av sina bästa guider i Jordanien, tjejerna
Bianca och Linnea var pålästa, trevliga och roliga. Utflykten
till klippstaden Petra var jätteintressant. Vi gick där hela dagen
och totalt blev det ca en mil i 28 gradig värme.
Med sig hade de två lokala guider, Ali och Sale. Ali, en ung kille
pratade flytande norska efter 5 års studier i Bergen. Sale var
tvåbarnspappa och hans engelska var perfekt. Båda var otroligt'
trevliga och fick oss att skratta gott vid ett flertal tillfällen. 
Sedan hade de ju hur mycket som helst att berätta om Jodanien,
dess historia och dagens samhälle.
Dessa fyra personer gjorde mycket för att vi fick så trevliga
utflykter.

Även här en grav uthuggen i berg i Petra

Från Petra

Grav uthuggen i berget

Klippvägg i Petra

Ingången till klippstaden Petra

Okey Kim, jag tragglar mig igenom detta.

10 saker jag har gjort idag:

1. Duschat och tvättat håret.
2. Ätit frukost.
3. Packat upp nya soffan.
4.Gått ut med Kasper.
5. Sorterat sopor i Arninge.
6. Varit i Täby Centrum.
7. Fikat hos Anne i Lövsättra.
8. Lagat mat.
9. Ätit middag med Marline.
10. Suttit vid datorn.


9 -
Första bästa kompisen    -     kusin Inga
Första bil                             -     Volkswagen Bubbla, knallröd
Första kärlek                      -     Jarl
Första husdjur                   -     Trulte, härlig blandrashund
Första semester               -      till kusinerna i Kirkenes
Första jobb                         -     Den Norske Creditbank i Oslo
Första köpte skiva            -      Någon av Beatles
Förste piercing                  -     Ingen överhuvudtaget.
Förste koncert                   -     Pussycats i Vadsö

8 -
senaste alkoholdrycken   -  rött vin på SAS planet hem från Aqaba
senaste bilfärd                   -  ICA Kragsta - Runslingan
Senaste film jag såg        -  Australia
Senaste ringda tel.samtal -  till Marline för att kolla var hon var.
Senaste bubbelbadet        -  På Vikingline i mars
Senaste spelade CD         -  Bette Midler
Senaste gången jag grät  -  Ett tag sen
Senaste måltiden               -  middag med Marline, en timme sedan

7 saker jag har på mig

byxor, tröja, BH, trosor, glasögon och ring, nagellack.

6 -

Dejtat en av mina bästa kompisar -  nej
Blivit arresterat                                   -  nej
Blivit kär vid första ögonkastet         -  nej
Fastnat med blicken i någons urringning - Birgit Friggebos på Nobelfesten.
Sagt att jag älskar någon utan att mena det   -  nej
busringt till någon                              -  absolut

5 favoritsaker

fotboll, gymmet, Kasper, terassen, böcker

4 personer jag kan berätta allt för

Syrran Maya, Sanna

3 val

blått eller rött -  just nu rött  
sommer eller vinter -  sommar
choklad eller chips  -  choklad

2 saker  att göra innan jag dör:

skriva en bok
åka till Fidjuöarna en gång till.

1 sak jag ångrar

je ne regret rien!

 

Tisdagsdrama

Somnar i soffan efter jobbet, slut efter febern och frossan jag har haft.
Vaknar av att det är iskallt i huset, fan febern är på väg tillbaka tänker jag.
Reser mig upp, Marline sitter framför datorn i soffan som om ingenting
har händt. Men det har händt saker under tiden. Jag går upp och ut i hallen.
Ytterdörren är öppen, Kasper förstås. Shit, säger jag och tänker på hela
balletten som ska gås igenom, ringa polisen, anmäla försvunnen hund,
vänta på att någon tar hand om honom och ringer polisen. Polisen ringer
mig. Får en adress, förmodligen i Uthamra etc. etc. Been there, done
that så många gånger. Jag går ut på trappen, och då ligger fanskapet
på gräsmattan, skitig som fan. Har tydligen varit ute på en runda utan
att någon har stoppat honom. Tar in honom i huset och stänger dörren.

 I soffan, framför datorn sitter Marline, som om  ingenting har händt. 

Vid start på ökenturen till Wadi Rum

Marline och guiden Ali

Marline i Wadi Rum

Wadi Rum, ett ökenlandskap utöver det vanliga

Vi använda tre av våra sex dagar i Jordanien till utflykter. Normalt är det inte så
intressant med utflykter men här var det ett måste. Wadi Rum är ett ökenlandskap
utöver det vanliga. Vi åkte ut i öknen i jeepar, och gick även en bit till ett beduinläger
där vi fick god mat. Vi åkte ut på eftermiddagen och var ute till långt på kvällen. Sämst
som vi var på att packa denna gång, var det i första hand jag som drabbades.
Jag hade ju åtminstone tagit med mig min orange tröja som jag kunde använda.
Denna tröja använder jag inte så ofta så det var väl inte så kostigt att jag upptäckte
att armarna på tröjan slutade vid armbågen! Det blev inköp av två varma sjalar
vid ett stopp vi gjorde. Där fick vi även gott varmt te.  Den lokala guiden Ali blev förstås
betuttat i Marline så hon fick låna hans tjocka jacka inköpt i Bergen!
Annars var kvällen underbar med god mat, sitta vid elden och titta upp mot stjärnorna
som lyser extra mycket ut i öknen.

Huvud, axel, knä och tå

Okey, huvud och tå fick synas i varje fall för oss icke muslimer men beskedet från guiderna var
att gå ut på stan betydde att vi skulle täcka axlar och knän. Sämst på att packa som vi var
denna gång, hade speciellt Marline svårt att hitta kläder i resväskan där hon inte visade axlar och
knän. För många linnen och för många korta kjolar och shorts. På stranden och  vid poolen var
det ok att visa ovanstående kroppsdelar.

Vi var ju väldigt lyriska över Aqaba och Jordanien överhuvudtaget, med trevliga människor, bra mat,
fint väder och alla utflykter. Jag utropade  snabbt Jordanien till trevligaste arablandet vi har varit i,
Marline var väl på väg att hålla med, helt till den dagen vi var ute på stan och hon hade en skjort-
klänning på sig som täckte både armarna men faktisk var kort och gick en bit över knäna.
Hon blev totalt uttittat och när jag skulle köpa bananer och dadlar var hon beredd att mörda
karlarna som kollade på hennes  knän. Hon strök Jordanien från bästa arablandet och Marokko
är fortfarande hennes favorit. Som hon helt enkelt sa, herregud det är ju bara två kroppsdelar,
vad är problemet? Problemet är väl att de ser endast tårna och ansiktet oå tjejerna där nere. 

På Beach Club där vi tillbringade några dagar för solning var det mycket att kolla på när jordanierna
vällde in. Många av tjejerna hoppade lika gott i poolen fullt påklädda, andra hade faktisk baddräkt .
Hursomhelst var det kul att kolla in klädseln till folk.



 

Shukran Jordan, shukran

Tack Jordanien för en otroligt underbar  vecka. Har mycket och berätta och det
kommer flera inlägg  i bloggen från resan. Just nu feberfrossa som infann sig
ca en timme innan planet landande, så nu är det sängen som väntar.
RSS 2.0