Bästa lunch och fikaställe i Gribbylund. By Carima i lördags efter promenad runt Rönningesjön.
Rönningesjön i lördags
Blev en tur till Gröna villan i fredags, lunch med sonen
Favoritstället just nu, i Vallentuna
Fanns i butiken Kunigunda på Söder, så söt
Faktisk varit en bra vecka
När det blir lite långrandingt och dagarna går och inget händer måste jag hitta på något. Att bo ensam i dessa tider tar på en helt klart. Det är inte lika lätt att umgås. Många vill inte umgås inomhus så det blir promenader och fika ute. Det är ju bra när man har någon att umgås med.
Mine vänner jag umgås med just nu har ju även annat för sig med arbete, barnbarn eller sin man. Som tur är har jag många singelvänner och i går vågade jag mig helt till stan för att kolla på ex kollegas klädaffär på Söder. Stämde möte med en annan exkollega så vi hade sällskap till butiken och käkade lunch efteråt.
Vi hade nog inte setts på flera år så nu känns det som att jag vågar träffa vänner och bekanta jag inte sett för långt innan pandemin. Sen att jag börjat på gymmet igen gör ju allt lättare. Antikroppar har jag fortsatt vilket gör att jag inte är orolig för att det dröjer med vaccin. Fast nu med alla nya mutationer och virus så använder jag munskydd lite mer än innan. Man vet aldrig vad som flyger runt i luften.
Har gått från historiska romaner till helt ny lektyr
Så blev det en vinter igen men bara en dag som tur är.
En promenad på eftermiddagen i Kyrkbyn
Ny Carima i Gribbylund är favoritstället just nu. Vegetarisk lunchbuffé vardagar och goda sallader på lördagar
Inga planer gjorda
"Dagarna som kom och gick, inte visste jag att det var själva livet". Jodå, jag är medveten om att livet passerar här och nu och i morgon. Det är något som påverkar mig i denna pausade coronatid. För ett år sen var jag också hemma bortsett från en vecka på Gran Canaria men eftersom allt var som vanligt fram tills mitten av mars så
flöt livet på. Jag kunde göra vad jag ville som en karaokekväll med vänner på kvartskrogen helgen innan det brakade lös.
Jag kan bara konstatera att jag fortfarande lever i ett fritt och öppet land när jag pratar med släkten i Norge och dottern i Tyskland. Fast det jag kan göra till skillnad från dem är att gå i köpcenter och vilken butik som helst. Även här är det restriktioner på att äta ute och även här är biograferna stängda. Att resa till andra länder är i princip en omöjlighet med tester och karantän.
Min exman tog helt enkelt en resa till Alaska nu nyligen för att komma undan coronan som inte är så utbredt där som i resten av USA. Det är ungefär som i min hemkommun Tana. Där tar de det lugnt med coronan och de tvättar händer och håller avstånd. Sånt går förstås bra i mindre folktäta områden.
Sen smyger hoppet om bättre tider helt till man får nyheten om att vaccinet inte kommer lika snabbt som det var tänkt. Pratade med dottern i dag som föreslog att jag skulle åka till Spanien i april när hon och hennes pojkvän eventuellt är där. Tänk va trevligt det vore men jag är glad om jag kan ta en helg hos henne i München i maj.
Jag orkar inte tänka så långt som till Tana i sommar, jag orkar inte.
På Waynes Coffee kan man tydligen sitta två vid samma bord. Fast jag njuter själv av en white flat
