Andra dagen på veckan och det känns ok. Helgen innehöll massor med jobb på hemmaplan. I lördags var det städdag i radhusområdet. Det gock bra, inte så värst mycket att göra och det blev trevlig prat med grannarna. På vintern när det är kallt och mörkt ser man knappt grannarna men så när våren och ljuset kommer då dyker de ut från sina varma stugor. Det var beställt en stor container och där kunde man slänga även privata saker. Först sågade jag ner några grenar från mina två träd, sedan sopade jag framför huset och satte ut trädgårdsmöblerna. Det stora jobbet var att slänga en gammal säng och sedan en massa annat skrot. Jag blev av med en hel del och i går kändes det i hela kroppen efter alt bärande. Ett riktigt träningspass blev det på två dagar.

Ja han var grannkillen på 90 talet när vi bodde på annat håll i Kyrkbyn. När vi flyttade in där och sonen började i skolan och blev kompis med honom direkt. De gick ut och in i varandras hem men en period fick de för sig att göra flygplansmodeller. Vi hade ett litet kök på andra våningen och där satt de på kvällar och helger och gjorde  modeller. Hur många modeller jag köpte kommer jag inte i håg men många blev det. Många modeller har försvunnit under åren och även fått lite skavanker.Mitt gamla matbord som jag hade med mig när jag flyttade från Skåne blev full av målarfläckar efter målningen av modellerna. De var noggranna och jag hittade några fina modeller i förrådet och har några till så nu får jag göra en liten utställning i bokhyllan. Idag är de vuxna och  har väl inte lika mycket kontakt, de har gått olika vägar i livet.

I dag på lunchen gick jag förbi samma kvinna som tigger utanför Konsum och gav henne den hundralapp jag inte gav henne igår. Hon tackade och jag gick snabbt därifrån. Hur kändes det? Jag vet inte. jag vet faktisk inte.

I dag efter besök hos frissan där en klippning kostade mig 450 kr gick jag mot Odenplan för att ta bussen till Östra och tåget hem för att sen ge mig i väg till födelsekalas hos goda vänner vars två av sina vuxna barn fyllde år. Ett trevligt avbräck i vardagen. Utanför Konsum satt hon, en tiggare med sina händer framför ansiktet. Grät hon, bad hon  eller var det solen som sken rakt på henne som hon ville dölja sig för? Jag gick snabbt förbi men hade henne på näthinnan hela tiden. Jag ville stanna flera gånger, gå tillbaka och ge henne den hundralapp jag hade kvar i plånboken men jag bara fortsatte att gå. Den andra hundralappen hade jag lagt i en insamling till en kille som skall sluta på vår avdelning. Sen gick jag på ICA och köpte ett biokort och ett kort på Cervera till de två födelsedagsbarnen. Jag slängde ut totalt 950 kr idag på klippning och presenter till personer jag tycker mycket om men som ändå klarar sig utmärkt. Jag hade denna kvinna som satt och tiggde på näthinnan länge. I morgon går jag dit och ger henne en hundralapp. Så får alla som säger man inte ska ge, inklusive mig själv, säga vad de vill. Hon sände ut ett budkap idag, hon har inget val.

Varje dag hem från jobbet, en tiominuters vandring till Stadsbiblioteket, sen fyran till Östra stationen och Roslagsbanan hem. Så fick jag för mig att ta bussen till stan och Kungsträdgården för att kolla de blommande körsbärsträden som alla pratar om varje vår. Det blev en snabb promenad från Sergels torg till Kungsan. Det var folk på språng precis överallt men jag kom fram och tog mitt kort. Blommorna hade inte helt slagit ut så jag kanske tar ytterligare en sväng i början av nästa vecka.  Jag kanske tar mig tid och vandrar runt lite och stressar inte som jag gjorde i dag. Nästan på stationen hemma så började det hagla och regna så jag fick stanna kvar på perrongen i någon kur tills det värsta hade gått över. S¨från sol i stan till hagel i Kyrkbyn på 20 minuter, så är det i april.

Mycket sittande, mycket skärm, mycket tangentbord och mycket kaffe. Så följs eftermiddagen upp på jobbet efter lunch.  En paus behövs och då måste man resa sig och kanske gå en runda  i kontorslandskapet för att få röra på sig. Lunchen var super, bästa sushistället och en sashimi/yakiniku utan ris. ERn snabbpromenad dit och tillbaka var skönt i snålblåsten. I går fick jag en ny inneboende, fotbollspelare i vårt fotbollslag. Hoppas det går bra för honom i laget. Han skall bo hos mig ut juni och det blir perfekt för i juli skall väl dottern sticka inom igen efter sitt halvår i Mexico.  I måndags var sonen och jag och så en match med vårt hemmalag. Vi hade en trevlig middag på en kvarterskrog i närheten där han bor.

Annars blev det träning i går, det var tungt. Vi skall på det igen ikväll, gannen och jag  då vi ska möte vår tränare. 

     

 

Jag har kollat på några Robinson under åren och har blivit facinerat av just olika människotyper på en öde ö. Det sociala samspelet är det intressanta. Att fixa käk och vinna tävlingar, visst det kan vara sevärd men just hur personerna agerar under resans gång är spännande. Jag kommer i håg de första programmen då folk pratade om mobbnings TV och hån och kränkningar. Jag  kunde överföra detta till vardagen, på jobbet, bland vänner och bekanta, ja lite varstans. Kanske inte så dramatisk i vardagen som på den öde ön, men ändå. Och det verkliga livet kan bli väl så dramtaisk. Vi människor är ju så olika och uppväxt, uppfostran eller brist på det gör oss till lugna förnuftiga personer eller till utagerande, inåtvända eller bittra. Det är livet som formar oss men vi har oftast ändå ett val hur vi vill fungera som människa i omgivningen med andra människor, Nu är det love edition som gäller, det skall vara singlar som skall bli par och tillsammans vinna Robinson. Kan bli mycket intressant framöver.  Det är unga killar och tjejer, mellan 23 och 37 år. Det kan bli intressant och så hur deras uppfostran har gjort dem till hur de fungerar och agerar.

Det blev ingen resa till syrran och åka skidor i norska fjällen. Förkylningen håller i sig, den verkar segdragen, Ändå för att inte helt bli asocial och bara sitta hemma så ringde jag en väninna efter att jag hade jobbat på skärtorsdag eftermiddag för att få en fika ute bland folk.  Sedan kom hon, hennes man och min granne på kvällen för lite mat och vin. Som vanligt mycket trevligt men det tog hårt för långfredagen blev en sovdag. Jag var helt utslagen. I dag påskafton blev det en sväng till Arninge och fika med vänner varpå jag sen åkte hem till dem för ytterligare fika. Så jag har fått mitt sociala ändå och kom hem för att sova några timmar. Jag vill vara frisk nu, jag vill till gymmet men måste bara ta det lugnt det vet jag. Jag har två vänner i min närhet som inom loppet av några veckor fick stroke, den ena lite lättare än den andra men båda två har förstås det jobbigt att komma tillbaka till vanlig hälsa. Detta kan drabba vem som helst, ingen av dem är i farozonen med övervikt eller röker. Hälsan är det viktigaste, så det måste jag fokusera på framöver.