Har kollat på Robinson sedan det började, sen gick det väl några år emellan när jag inte hade tid.

Det som alltid har intresserat mig är samspelet mellan människor, hur de fungerar i hop i grupp. Detta är ju på en öde ö och ingen mat och flera tävlingar så det säter ju allt på sin spets. Ändå är jag förvånad över att det går relativt bra mellan dem. När jag första gången började titta fastnade jag för jag började kolla runt på mig själv och andra människor runt mig. speciellt på jobbet. Det blir lite Robinson i verkliga livet och samspelet mellan människor, både på jobbet och annars. Människor man träffar, hur är de, hur fungerar de, hur fungerar jag i sammanhanget människor emellan.

Speciellt på jobbet syns det ofta tidigt, vem man inte gillar, vem man vill gå ihop med och vem man definitiv vill rösta ut. Intressant för i slutändan brukar det vara den snälla och trevliga som vinner.

I går gick jag och en tidigare kollega i demonstrationståg för hemlösa äldre. Organisationen Vid Din Sida som en fantastisk väktare, Jeanette har haft i några år var arrangör. Hon är helt fantastisk denna kvinna som ordnar mat och lokal för äldre hemlösa pensionärer.Och de verkar bli fler och fler som tyvärr hamnar på gatan.  Eftersom jag jobbar med hemlösa kvinnor i Stadsmissionen var det helt naturligt att deltaga. Det blev en stor demonstration med flera tusen i tåget. Jag blev verkligen imponerat att så många ställde upp.

Hon hade även ordnat en namninsamlig med ca 75000 underskrifter. Detta vill hon lämna över till statsministern men ingen blev förvånad att han inte dök upp och tog emot dem.

Superfint väder och dotter med pojkvän kom på besök från München. VIlken helg och som vanligt kom dotterns vänner på brunch och huset var fullt av glada skratt. Det är det jag saknar mycket från den tiden barnen bodde hemma. Alltid vänner som kom över och det var liv i huset. 

Vi fick även en kväll hemma hos dotterns pappa och sen sista kvällen middag och lite barhäng i Solna hos sonen. Så glad att mina två barn kan umgås så obehindrad.  Det är ändå åtta år i ålderskillnad. Nu är det tillbaka till vardagen och det går så bra.

Efter  över 40 år i flygbranschen har jag lärt känna ett tusental flygvärdinnor och stewards. Jag har många kvar i minnet men långt ifrån alla. Några har blivit mina vänner, några har fastnat ändå på grund av sin personlighet. Hon var en av de som fastnade därför att hon var så speciell. Hon var duktig, glad och snäll men ändå så var hon en "bitch" (lite som jag själv). Hon lät sig inte trampas på, hon hade åsikter. Hon var populär för hon satte spår efter sig. Vi jobbade ihop på 90-talet och fick kontakt igen via Facebook. Det är ju det som är så bra med Facebook att gamla vänner och bekantskaper dyker upp i ens liv. Vi hade kontakt och chattade med varandra ibland. Det visade sig att vi inte hade samma politiska åsikter så det blev några diskussioner men respekten för varandra fanns kvar. 

 

Så fick jag höra via andra att hon hade dött, endast 57 år gammal. Så trist, jag kände på en gång en sorg därför att hon hade satt spår. En av de jag verkligen kommer ihåg bland alla dessa tusentals flygvärdinnor som har passerat i mitt liv. 

Så är det, vi dör inte i turordning eller efter ålder. Döden bara kommer. Vi är många som kommer komma ihåg henne. Jag kommer sakna att chatta med henne på Facebook och ge och få kommentarer. Hon var "one of a kind".  

Jag saknade ju mitt gym när jag var i Palma i över tre veckor så när jag började gå till gymmet igen i måndags har det varit full fart. Det blev först vattenjympa i måndags och även zumba på kvällen. I tisdags spinning, i onsdags zumba oc sen spinning igen i torsdags. Idag hade jag bokat mig först på seniorjympa och sen vattenjympa. Men när jag kom hem i går kväll efter spinningen då kända jag inte för att vara på gymmet kl 1000 till seniorjympan så jag avbokade den. Det blev endast vattenjympa och nu blir det ledigt lördag och söndag. På måndag och tisdag är det jobb på Klaragården så då hinner jag med något pass på kvällen. Ska nog ändå ta någon dag ledigt mitt i veckan, jag börjar bli lite för beroende. Men jag gillar mitt gym väldigt mycket.

Vad är det med himlen över Mallorca. Den är så blå det mest blåa jag har sett. Den är inte lika blå över Gran Canaria, eller här i Sverig och i Norge. Är det det Medelhavet som speglar himlen?

Medelhavet är så mycket mer blå än det mörka Atlanten och Nordishavet i Nord-Norge. Här i Sverige har vi inte så mycket hav runt om så det finns en förklaring.  Älskar himlen över Mallorca. 

En episod i Palma har fastnat hos mig med tanke på hur vi människor uppför oss i situationer som eventuellt kan vara farliga. Jag förstår att det kan bli farligt att lägga sig i situationer där någon människa är i fara och man är i närheten. Hur ser situationen ut? Ska man kalla på polis eller hjälp av andra personr som är i närheten. I sådana situationer kan civilkurage vara svårt. Men i andra situationer som att  hjälpa en ung flicka eller barn som blir trakassrade måste man faktisk göra. Överlag säga ifrån när något olämligt händer runt omkring en.

Vi stod och väntade på bussen min väninna och jag då hon påpekade att en troligen påtänd man bråkade med en kvinna i parken som låg bak busshållplatsen. Det var stort avstånd mellan oss och jag sa vi måste göra nåt. Min väninna ville inte, hon menade på att han kunde göra något mot oss, man vet aldrig vad en drogpåverkat människa kanfå för sig. Jag såg hur han pucklade på henne och bråkade och jag tittade på dem och ropade bara HALLÅ! Jag ville bara att han skulle sluta.

De stannade upp båda två och kollade på oss. Han slutade slå henne och gick därifrån, efter en stund följde hon efter och vi såg dem inte längre.

Jag vet inte vad som hände mellan dem sen men jag tyckte ändå att mitt "hallå" hade varit till nytta.