bodilb -

Efter förra veckans alla händelser blev denna veckan grå och trist. Inte så mycket över vädret utan mer

ensamheten tog över. Inga telefonsamtal eller besök och då kom sorgen och saknaden smygande.

Det är när allt har lugnat ner sig som frågorna och tankarna kommer. Jag skjuter undan dem med att läsa eller kolla på serier i mengder. Jag skulle vilja prata med någon. Jag har så många vänner, tycker jag själv och jag vill inte ringa och ösa ur mig min sorg. Heller bättre om någon ringer och frågar hur jag mår och jag då kanske kan berätta. Men vill någon lyssna? Vill ingen prata om död och sorg. Eller tycker mina vännar att hon ju bara var min syster. Inte som en väninnans man och någon annans mor dog och jag satt och lyssnade i veckor. Alla har nog med sitt sägs det ju men vänner måste ju bry sig lite mer. Eller?

Förra veckan började med konsert i Solna Folkets hus. Med det Animals! Supergruppen från 60 talet. Ok Beatles var bäst men ändå. Gruppen har ju bytt medlemmar under åren men originaltrummisen var kvar, hela 83 år gammal. Vilken härlig konsert det blev. I onsdags, äntligen fick vi fira vår väninna som fyllde 60 redan i våras. På bästa krogen men ändå inte som det brukar vara. Samtalsämnen är lite för allmänna. Inget djupt berörs. Det blev bättre när jag lunchade med exkollegor i fredags. Så mycket att prata om. Veckan slutade med karaoke på kvarterskrogen och det var trevligt. Sitta och prata med vänner och lyssna på de som sjöng. En fin avslutning på veckan.

I dag på föreläsning i stan arrangerad av senioruniversitetet. Biosalen är full av pensionärer som inte haft problem att betala 300kr för två tillfällen. Förmodligen går alla hem till sin lägenhet eller hus efteråt. Eller så kanske de går på stan och tar en fika eller shoppar loss. I den gruppen där jag befinner mig har vi råd att spendera.

Samma dag på kvällen står en lång rad av pensionärer i matkö hos Vid Din Sida som delar ut matportioner, fika med bulle, frukt och även kläder. De så kallade fattigpensionärerna som kanske har en bostad men knappt pengar till mat eller så är de hemlösa. Jag träffade hon som startade denna hjälp för flera år sedan idag på ett event. En fantastisk människa som ger allt för de äldre.

Jag jobbar som volontär i Stadsmissionen men jag är inte i närheten att göra vad hon gör.

Hösten är här, det är snart slut på oktober. Fortfarande kan man njuta av fint väder och rätt höga temperaturer. Det som känns tråkigt är att alla grannar i gränden stänger dörrarna som har stått öppna mer eller mindre hela sommaren. Nu förblir de stängda fram till våren och genom hela vintern blir det korta möten på parkeringen när nån ska i väg eller kommer tillbaka.

Saknar min syster mycket. Kan inte ringa längre och aldrig mer åka till Tönsberg och hälsa på. Vi hade planer att jag skulle vara hos henne förra helgen så varken hon eller jag tänkte att hon skulle vara död tills dess.

Livet går vidare. Jag har hunnit med en trevlig krysssning med vänner, firat min gamla chef som fyllde 80 år och var och hälsade på honom och hans sambo för några dagar sen. Jag och min exkollega och goda vän Pia har nu skapat en tradition att åka och hälsa på en gång per år.

Det blir ingen resa till Spanien i november vilket jag hoppades på men nu blir det en helgresa till München och dottern i december.

Resten av oktober har jag flera föreläsningar på Senioruniversitetet att roa mig med.

Hösten är här, det är snart slut på oktober. Fortfarande kan man njuta av fint väder och rätt höga temperaturer. Det som känns tråkigt är att alla grannar i gränden stänger dörrarna som har stått öppna mer eller mindre hela sommaren. Nu förblir de stängda fram till våren och genom hela vintern blir det korta möten på parkeringen när nån ska i väg eller kommer tillbaka.

Saknar min syster mycket. Kan inte ringa längre och aldrig mer åka till Tönsberg och hälsa på. Vi hade planer att jag skulle vara hos henne förra helgen så varken hon eller jag tänkte att hon skulle vara död tills dess.

Livet går vidare. Jag har hunnit med en trevlig krysssning med vänner, firat min gamla chef som fyllde 80 år och var och hälsade på honom och hans sambo för några dagar sen. Jag och min exkollega och goda vän Pia har nu skapat en tradition att åka och hälsa på en gång per år.

Det blir ingen resa till Spanien i november vilket jag hoppades på men nu blir det en helgresa till München och dottern i december.

Resten av oktober har jag flera föreläsningar på Senioruniversitetet att roa mig med.

Min storasyster dog för en vecka sen. Hon var inlagd på sjukhus och alla vi, även hon själv räknade med en kort vistelse, kanske vila upp sig på ett hem och sen komma hem till sin lägenhet.

Hon gjorde inte det, hon avled två dygn senare på sjukhuset. Vi syskon och andra vänner var chockade. Visst var hon sjuk men att hon skulle dö var inte med i planen hos oss.

Nu efteråt är jag så glad att jag två veckor innan var och besökte henne och firade hennes 83 års dag. En underbar trevlig helg att minnas. Just nu är det bara sorg.

Veckan på Gotland och veckorna i Tana har varit underbara. Lycka är att ha vänner att umgås med och även kusiner som jag träffar i Tana varje sommer. Nu är vi de äldste, vi i kusingänget. Några är i bra form andra sliter med hälsan. Även jag kände skillnad från förra sommaren. Det var inte lätt att ta sig an myrerna som var fulla av hjortron. Balansen är sämre men konditionen ok.

Varmare än på länge var det där uppe på 70 grader nord. En sommar att minnas fast den närmsta släkten håller sig på avstånd. Dock kändes det bra att umgås med min bror.

Att komma hem och se att även här var det fin sommar var så skönt. Veckorna hemma med umgänge med mina vänner här har varit jättebra. Nu är det september och än har vi sommar.

Tidig upp en söndag morgon för att ta mig in till stan och Stadsmissionen. Det är min tur att arrangera kyrkfrukost. Vi är bara två volontärer idag så det är bara att köra igång och bre mackor, koka kaffe och duka bord. Prästen kommer förbi och hälsar, ingen prästkrage men prydlig i slips.

Klockan nio är vi klara med förberedelser och vi går in och är med på gudstjänsten som tar ca 30 minuter. Vi sitter i en ring och jag kollar på de som har kommit, kanske mest för att få en gratis frukost men sitter med på gudstjänsten. Var kommer de i från denna tidiga söndagsmorgon? Han som lutar sig ner och sover men vaknar till varje gång det ska sjungas psalmer. Blott en dag, O store Gud, Den blomsetertid nu kommer- Han sjunger med men lutar sig fram och slutar ögonen när prästen talar,

Han som mimar till psalmerna, kommer han enbart för frukosten? Hon som dyker upp varje söndag och sjunger så vackert. Hon som blir stående i dörren och jag går fram och ber henne sätta sig, hon tvekar men gör det till slut. Han som kommer i en gul vest, har han jobbat i natt och passar på att äta på vägen hem? Vem har ett hem och vem har sovit ute i natt eller suttit på en nattbuss? Efter gudstjänsten bjuder vi på frukost och alla ta för sig. Vi bjuder på extra mackor, frukt, bullar. Allt går åt. Stämningen är bra, jag hinner prata med några innan det är dags att ståda och diska. Sen är det dags att gå genom stan och ta tåget hem. Var kommer de i från och vart tar de vägen sen?

Tidig upp en söndag morgon för att ta mig in till stan och Stadsmissionen. Det är min tur att arrangera kyrkfrukost. Vi är bara två volontärer idag så det är bara att köra igång och bre mackor, koka kaffe och duka bord. Prästen kommer förbi och hälsar, ingen prästkrage men prydlig i slips.

Klockan nio är vi klara med förberedelser och vi går in och är med på gudstjänsten som tar ca 30 minuter. Vi sitter i en ring och jag kollar på de som har kommit, kanske mest för att få en gratis frukost men sitter med på gudstjänsten. Var kommer de i från denna tidiga söndagsmorgon? Han som lutar sig ner och sover men vaknar till varje gång det ska sjungas psalmer. Blott en dag, O store Gud, Den blomsetertid nu kommer- Han sjunger med men lutar sig fram och slutar ögonen när prästen talar,

Han som mimar till psalmerna, kommer han enbart för frukosten? Hon som dyker upp varje söndag och sjunger så vackert. Hon som blir stående i dörren och jag går fram och ber henne sätta sig, hon tvekar men gör det till slut. Han som kommer i en gul vest, har han jobbat i natt och passar på att äta på vägen hem? Vem har ett hem och vem har sovit ute i natt eller suttit på en nattbuss? Efter gudstjänsten bjuder vi på frukost och alla ta för sig. Vi bjuder på extra mackor, frukt, bullar. Allt går åt. Stämningen är bra, jag hinner prata med några innan det är dags att ståda och diska. Sen är det dags att gå genom stan och ta tåget hem. Var kommer de i från och vart tar de vägen sen?