En halv vecka i Tana redan och vi har  njutit av fint väder sen vi kom.
För två år sen skrev jag: kommer Kasper nånsin tillbaka till Tana, kommer
jag nånsin tillbaka? Jag är här nu med mina två numera vuxna barn.
Marline påminde mig idag när hon kände sig illamående efter vår hjortontur.
Jag pysslade om henne och hon sa något som att det är sista gången. Ska du
säga upp bekantskapen med mig bara för att du flyttar, sa jag. Hon skrattade
och menade självklart inte så.  

Hur som helst, jag kom tillbaka och jag njuter just nu. Fast två turer på
hjortronjakt på raken har gjort mig trött och stel. Åldern förstås, bara att
erkänna.

Vi har det bra med brorsan, äter gott. turas om att laga mat och tittar på
DVD film på kvällen. Jag och brorsan, ungarna kollar på sina egna filmer
på datorn.
Så träffar vi käraste kusinen Inga och fler ska vi träffa. Utflykter skall vi
även göra till helgen innan vi vänder söderut till Täby nässta vecka.

Sedan har vi den trista uppgiften att begrava Kaspers urna. Han ska få vila
här på gården Moland, där han var som mest fri.