Vem orkar lyssna?
Efter förra veckans alla händelser blev denna veckan grå och trist. Inte så mycket över vädret utan mer
ensamheten tog över. Inga telefonsamtal eller besök och då kom sorgen och saknaden smygande.
Det är när allt har lugnat ner sig som frågorna och tankarna kommer. Jag skjuter undan dem med att läsa eller kolla på serier i mengder. Jag skulle vilja prata med någon. Jag har så många vänner, tycker jag själv och jag vill inte ringa och ösa ur mig min sorg. Heller bättre om någon ringer och frågar hur jag mår och jag då kanske kan berätta. Men vill någon lyssna? Vill ingen prata om död och sorg. Eller tycker mina vännar att hon ju bara var min syster. Inte som en väninnans man och någon annans mor dog och jag satt och lyssnade i veckor. Alla har nog med sitt sägs det ju men vänner måste ju bry sig lite mer. Eller?
I bland är det full fart
Förra veckan började med konsert i Solna Folkets hus. Med det Animals! Supergruppen från 60 talet. Ok Beatles var bäst men ändå. Gruppen har ju bytt medlemmar under åren men originaltrummisen var kvar, hela 83 år gammal. Vilken härlig konsert det blev. I onsdags, äntligen fick vi fira vår väninna som fyllde 60 redan i våras. På bästa krogen men ändå inte som det brukar vara. Samtalsämnen är lite för allmänna. Inget djupt berörs. Det blev bättre när jag lunchade med exkollegor i fredags. Så mycket att prata om. Veckan slutade med karaoke på kvarterskrogen och det var trevligt. Sitta och prata med vänner och lyssna på de som sjöng. En fin avslutning på veckan.
