I dag efter besök hos frissan där en klippning kostade mig 450 kr gick jag mot Odenplan för att ta bussen till Östra och tåget hem för att sen ge mig i väg till födelsekalas hos goda vänner vars två av sina vuxna barn fyllde år. Ett trevligt avbräck i vardagen. Utanför Konsum satt hon, en tiggare med sina händer framför ansiktet. Grät hon, bad hon  eller var det solen som sken rakt på henne som hon ville dölja sig för? Jag gick snabbt förbi men hade henne på näthinnan hela tiden. Jag ville stanna flera gånger, gå tillbaka och ge henne den hundralapp jag hade kvar i plånboken men jag bara fortsatte att gå. Den andra hundralappen hade jag lagt i en insamling till en kille som skall sluta på vår avdelning. Sen gick jag på ICA och köpte ett biokort och ett kort på Cervera till de två födelsedagsbarnen. Jag slängde ut totalt 950 kr idag på klippning och presenter till personer jag tycker mycket om men som ändå klarar sig utmärkt. Jag hade denna kvinna som satt och tiggde på näthinnan länge. I morgon går jag dit och ger henne en hundralapp. Så får alla som säger man inte ska ge, inklusive mig själv, säga vad de vill. Hon sände ut ett budkap idag, hon har inget val.