I morgon är det fyra veckor sen jag kom hit till hemgården Moland. Det har gått fort och ändå inte. Jag har hunnit med en hel del utflykter men även några lata dagar och både varma morgnar där jag har suttit ute och tagit mitt morgonkaffe. Midnattsolen är borta sen två vevkor, höstmörkret kommer smygande och vädret är inte så varmt längre så på onsdag nästa vecka sätter jag mig i min Audi och drar mot sör. Det är med blandade känslor den här gången. Förut har jag dels haft barnen med som vill hem förstås men även mina korta semestrar på sommaren har gjort att man bara måste dra. Nu har jag tid och visst hösten och mörkret nalkas och gör det lättare men jag har haft mer tid att umgås med gamla bekanta som gör det lite svårare. Nu är det ett år till nästa gång och igen, åren går. I går besökte kusinen och jag Vadsö som hade festival. Vi hade som vanlig trevligt och på hemvägen stannade vi hos min tidigare klasskompis som lyckades göra mera intryck på mig. Vi var där i flera timmar och drack kaffe och åt våfflor och pratade. Jag blev lite utanför när kusinen och min klasskompis pratade om gemensamm händelser och bekanta som jag inte hade hört talas om men det var ok. Det blev en trevlig stund innan vi åkte hem.