Jag hade inte fått träffa sonen sen jag kom hem från Las Palmas. Han har jobbat så mycket, många nätter som gör att han får sova på dagarna. Men i går, efter jobb på Klaragården så tog jag T banan till Solna och fick umgås i nästan tre timmar. Det blev kaffefika då jag redan hade ätit lunch. Så trevligt att få träffa honom och få prata. Jag hade grundat lite i min ensamhet i Las Palmas hur jag var de där första dygnen på Karolinska när jag var nersövd. Han kom ju varje dag och besökte mig och jag ville veta hur han upplevde att se sin mamma ligga där utan att ha kontakt. Jag brukar kalla honom min hjälte eftersom han var så fin och tog hand om mig både när jag var på sjukhuset och sedan efteråt. Vi har mycket att prata om och jag ser alltid fram emot att träffa honom. Pratade med min dotter i München i början av veckan och det är alltid så trevligt att prata med henne. Hon har det bra och trivs mycket bra i stan så hon stannar nog där ett tag. Jag gillar staden och det tar bara drygt två timmar att flyga dit. Efter besöket hos sonen åkte jag och träffade pensionärspiloterna från Novair och umgicks med dem några timmar. Det var supertrevligt, jag hade inte varit på våra träffar sen i november så vi hade en del att ventilera. Det här är grabbar jag har känt i många år och det är kul och ha kontakt så där borta ifrån vårt bolag vi jobbade på. Jag var rätt så slut när jag kom hem på kvällen och idag vaknade jag med en förkylning på gång. Hoppas den försvinner snart.