Men jag har fastnat i coronaviruset och det känns svårt att ta sig ur. Media spottar ut information och det börjar jag nästan överse för det är samma saker om och om igen. Jag är rätt så säker på vad som gäller för att hålla mig unna detta hemska virus och mitt sunda förnuft leder mig på mina numera färre rörelser runt om i samhället. Det som upptar mer och mer är förstås snacket mellan vänner och bekanta. Jag konstaterar att uppfattningen om hur allvarligt detta är spriker något enormt. Från att detta är inte mer än lite lätt kliande i hals och näsa till allvarligaste lunginflammationen. Det som känns hemskt är att det resoneras att äldre personer med underliggande sjukdomar ska ju ändå dö. Ja det kanske de ska men de ska attan inte behöva få detta skitvirus på sig det sista som händer i deras liv. Att människor i China äter en massa konstiga djur ska inte vara orsaken till att de svagarepå andra sidan jordklotet ska sorteras ut. Jag tänker på nära personer i mitt liv som jag vet är gamla och har svåra sjukdomar. Måtte de klara sig och inte duka under på grund av detta. 

Jodå jag skrattar gott åt många skämt som finns på FB och är med i kören som dissar alla som hamstrar toalettpapper,  men jag får skrattet i halsen när jag läser inslag  på FB hur illa det är i Italien och det visar sig att även människor i 40 års åldern dör utan att ha visat sig ha andra sjukdomar. Vi kan inte ta lätt på detta. Det kan vi verkligen inte.